Oula Salokannel & Annu Wilenius:

Flotten, älven och plommonträdet

9.–25.4.

Asetelma

Sommaren 2009 reste vi nedför Kumo älv med vår egenhändigt byggda stockflotte. Vi inledde resan i närheten av Björneborgs centrum och hade älvdeltats vassområde vid havet som mål. Utan exaktare plan om slutlig landstigningsplats bodde vi ombord på flotten i fyra dagar, och styrde vår långsamt glidande boning under växlande väderförhållanden, vi tillredde mat, sov, kokade kaffe och betraktade den snåriga åstranden med sina bäverbon.

Vi är intresserade av ”bildspråkets” resa genom tiden: hur idéer, ideal och föreställningar förflyttar sig framåt. Vad händer med barndomens Kon-Tiki, African Queen och – den nu redan nostalgiska – tidigare årtiondens ”varje hems” konstindustriestetik, när man på egen hand går in för att förverkliga dem. Ingendera av oss hade från tidigare några kunskaper om hur man bygger en flotte, eller ens av planering av hållbara konstruktioner. Vårt ”bildspråks” stockflotte åstadkom vi med hjälp av bl.a. klädsträck och färdigtflätade videväggar och spaljéer, inhandlade från trädgårdsaffärer. En flotte försedd med vardagsrum och veranda färdigställdes på en vecka. Med oss på resan hade vi ett, i varuhuset Hong Kong inhandlat, plommonträd – som ända från Kaukasus har hittat sin väg till såväl kinesiska som finländska trädgårdar.

Vår flotte är en studie av tid: flotten är en samling av ett historiskt bildspråk, i form av en genomförd, ”förverkligad”, flotte, ända från framställningen till den egentliga resan. Varandet på flotten innebar också en flykt från tiden, som vi är vana att uppfatta den på land. Flotten som ett rum av delad intimitet blev en egen värld: ljud från trafik, båtfarare och sommargäster hördes, men förblev på utsidan, som en del av livet på land. Vi var tvungna att förutse flodens kurvor, för att undvika att åka fast i strandkanten. Ombord på flotten var begränsningen fullständig, en upplevelse som fick oss att minnas varifrån hela projektet fick sin början. Det var i en diskussion om Michel Serres text Le Contrat Naturel. Serrer använder varandet på havet som en metafor för att beskriva dagsläget i världen, som definieras av medvetenheten om vårt livsrums begränsningar, dess ändlighet. Det finns inga outforskade delar av världen kvar att erövra, bara en värld utan utsida – och eftersom vårt förhållande till världen är mycket skört föreslår Serres att vi tecknar ett kontrakt med denna begränsade värld.

Utställningen består av video- och smalfilmer, fotografier, böcker, brevväxling och föremål, som på olika sätt beskriver flottens konstruktion och upplevelsen av den. Salokannel och Wilenius har bott i Björneborg i tre år, arbetande/studerande vid Aalto universitetet Konst och media Björneborg. Flotten är deras första samutställning.

Tack till
Alfred Kordelinin säätiö, Svenska kulturfonden, Melamajavat ry. ja Porin videotuki

Gångna program

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008