Elina Vainio:

Remote Sensing

5.–28.8.

vainio_1280

Elina Vainios utställning Remote Sensing är en helhet bestående av sandinstallationer, ljud och video. Utställningen är ett sorts sinneslandskap som står vidöppet, tyst och stilla. Det enda som rör på sig under dagen är skuggorna.

I utställningen Remote Sensing har sanden en mycket central roll och är materialet och grunden för helheten. I sanden kan man läsa tidens gång och finna friktionen och erosionen som funnits här långt före människan kom in i bilden. Himlakropparna har vridit på sig, väder och vind har passerat i cykler och nu går vi för en kort stund på den sand som ständigt nöts allt finare. Med utställningen Remote Sensing trycker Vainio på en nerv som sätter människan i perspektiv. Hur fjärmade är vi från vårt eget habitat och vår egen historia och hur mycket kontroll har vi egentligen?

Elina Vainio är en konstnär som arbetar i många olika medium. Hon arbetar på verkets villkor och lär sig de språk och tekniker som idéerna kräver. Hon rör sig smidigt mellan text, bild, film och skulptur. Hennes arbeten är välartikulerade och nästintill pedanta men i hennes verk närvarar ändå en lekfullhet och humor som griper tag i betraktaren. Vainio bygger sin tematik kring människans självcentrerade världsbild. Hennes arbete är ett försök att hitta de energier som formar den kultur vi har i dag. Genom att synliggöra kopplingar mellan vår konstruerade värld och naturens mångfald för hon den moderna människan och dess sociala strukturer in i ett absurt ljus. Hon får oss att inse att vi bör stå ödmjuka inför de krafter och den logik som ligger bortom våra sinnen.

I galleriet har Vainio placerat ut sandinstallationer; plattformer med skulpturer gjorda av sand och sodiumsilikat och är härdade med koldioxid. Dessa sköra skulpturer kan smulas sönder för att återigen blir till sand. De stavformade skulpturerna har visuella likheter med jordprover med vilka vi, i lager, kan avläsa lokal men också global historia med ett långt perspektiv. Man kan inte heller undgå att de också för associationerna till kylstavarna på kärnkraftverk eller till axlar från fossila maskiner eller rentav till något som påminner om arkitektoniska ruiner. I sin helhet är sandinstallationerna mättade av en mänsklig frånvaro och de framstår som en tragikomisk posthumanistisk svanesång av en civilisation som inte såg längre än sina egna intressen.

Videon Mod Cons förkortning för Modern Conveniences är en futuristisk scen som utspelar sig i en lägenhet i en roterande skyskrapa i ett öde ökenlandskap. Kamerans subjektiva vinkel sätter åskådaren i rollen som en vit man instängd i sin egen lägenhet. Han har skapat sin egen borg och högst uppe i tornet håller han nu ensam på att tappa förståndet. Likt en reptil väntar han stilla och livlöst på den rätta stunden för att våga sig ut ur sin gömma. Hans monolog färgas av auditiva och visuella hallucinationer. Filmens ljudspår spelas upp genom ett flerkanaligt ljudsystem i hela galleriutrymmet.

Elina Vainio f. 1981 arbetar och bor i Helsingfors. 2013 utexaminerades hon MFA från avdelningen i tid och rum på Bildkonstakademin i Helsingfors. Hon har även en BFA examen från Chelsea College of art and Design i London. Hon har bland annat ställt ut på Laboratorio Arte Alameda | Mexico City, Observatoriet | Åbo, Konsthallen | Helsingfors, Retretti konstcentrum | Punkaharju. 2015 gjorde hon ett offentligt arbete i Helsingfors curaterat av Checkpoint Helsinki och Art Advisor.

Utställningen har gjorts med stöd från:
Alfred Kordeliinin säätiö, Avek, Rudus och Centret för konstfrämjande

Tack: Tuukka Haapakorpi, Samuli Niittymäki, Mika Rantala, Konstantin Lobkovski, Jaakko Pietiläinen, Jonatan Sundström, Henna Vainio, Tiina Vainio, Esko Vainio, Charlotta Boucht, Petteri Laalo, Antti Lahtonen, Matti Kunttu, Giovanna Esposito Yussif, Maippi Ketola, Milla-Kariina Oja, Jaana Haaksiluoto och Markus Keränen.

Gångna program

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008