Johanna Laitanen & Emma Wieslander:

A Field of Study

14.–30.11.

B0023P 0224

Johanna Laitanen och Emma Wieslander behandlar i sina verk olika naturuppfattningar samt historien av att avbilda och skydda naturen. Inspirerade av miljörörelsen i slutet av 1800-talet (the American Nature Study) undersöker konstnärerna naturens närvaro i konsten och natur som konst.
De skapar av institutionella utrymmen och nationallandskap överraskande, drömlika rum som karakteriserar människans passionerade men fragila relation till naturen.

Johanna Laitanen använder fotografier och rörlig bild i utforskandet av museirepresentation och dess uttryck. I serien Museigraphica (2007) leder hon betraktaren in i museernas bakre rum, de organiserade fasadernas dammiga kulisser vars lösa föremål blivit till en egen berättelse färgad av mystik. De bortglömda och förskjutna föremålen samt unkna uppstoppade djur får en ny betydelse och det konstgjorda i avbildandet av naturen avslöjas. De ur mörkret skymtande övergivna skeletten talar om människans rädsla inför naturen. I grunden behandlar verken relationen mellan naturen och dess avbildande och uppskattningen av naturen som en del av mänskligheten.

Emma Wieslander
 utnyttjar sin bakgrund som fotograf som en utgångspunkt till sin visuella undersökning av observation och avbildande av naturen.
Hon använder sig av både nya och gamla metoder, såsom panoramat och tillämpningen av digitala metoder. Black Mirror Ullswater (2006), Aira Force I (2006) och Aira Force II (2006) baserar sig på 1800-talets fotograferingsteknik. Den svarta spegeln (Claude Glass) ansågs registrera den mest idealiska bilden av naturen. Dessa rofyllda och samtidigt dystra bilder för betraktaren åter tillbaka till den tidens förtrollade område kring Lake District och ger ett sken av hur naturen erfors och avbildades både som romantisk och sensationell företeelse. I sitt senaste verk har konstnären återvänt till den engelska landsbygden kring Constable för att reda ut idealiseringen kring naturen och landskapet. Bilden som projiceras ur projektorn till den svarta spegeln har mörknat och är full av nostalgi. På så sätt tvingar den betraktaren att ifrågasätta betydelsen av skönhet i naturen samt naturen som en bild av sig själv. I videoverket Glacier 60000 (2007) filmar Wieslander den smältande glaciären till ett sakta försvinnande digitalt fotografi. Naturen innebär inte längre endast landskap eller frånvaron av det utan kunskap som bildar ett landskap.

Gångna program

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008